Krabbes sjukdom (Globoidcell Leukodystrofi, GLD)
Detta är ett utdrag ur Socialstyrelsens kunskapsdatabas om små och mindre
kända handikappgrupper. Med små och mindre kända handikappgrupper avses
ovanliga sjukdomar/skador som leder till omfattande funktionshinder och som
finns hos högst 100 personer per miljon invånare.
Sjukdom/skada/diagnos
Krabbes sjukdom är en snabbt fortskridande hjärnsjukdom. Spädbarnsformen av
sjukdomen beskrevs första gången 1916 av professor Knud Krabbe i Köpenhamn.
Ett annat namn på sjukdomen är globoidcell leukodystrofi (GLD) och den ingår i
gruppen lysosomala sjukdomar. Lysosomer är viktiga strukturer i cellerna där
nedbrytning av sammansatta biokemiska ämnen sker. Sjukdomen indelas i olika
former, beroende på vid vilken ålder symtomen först visar sig.
Sjukdomen påverkar framför allt myelinet, den vita substansen, i hjärnan. Myelinet omger och isolerar nervtrådarna. Den är en dynamisk vävnad som bildas, bryts ner och återbildas. Förlust av myelin runt nervtrådarna kallas för demyelinisering. Störningar i myelinets funktioner påverkar nervsystemet. Myelinförändringarna vid Krabbes sjukdom sker främst i bansystemet (isoleringssubstansen kring nervtrådarna, axonen) i de inre delarna av storhjärnan (innanför den grå substansen).
Förekomst
I Sverige insjuknar varje år cirka tre till
fyra barn under spädbarnsåren (infantila formen), vilket motsvarar 1:25 000.
Den form av sjukdomen som ger symtom redan under spädbarnstiden och
småbarnsåren, klassisk (infantil) form, är vanligare i Sverige än i andra
länder. En annan form av sjukdomen som ger symtom senare i åldrarna är
vanligast i Medelhavsområdet. Endast enstaka personer med denna typ av
sjukdomen är kända i den svenska befolkningen. Eftersom antalet
invandrarfamiljer från Medelhavsområdet har ökat, kan numera även former av
Krabbes sjukdom som debuterar senare påträffas i landet.
Orsak till sjukdomen/skadan
Sjukdomen orsakas av en skada (mutation) på ett arvsanlag (gen) som finns på
kromosom 14. Genen har beteckningen GALC. Genen kodar för enzymet
galaktocerebrocidas, GALC. Drygt 60 olika mutationer har identifierats.
Mutationen leder till brist på GALC, som har en viktig funktion i varje
hjärncells speciella "kemiska processfabrik". I denna finns många olika
klyvningsenzym, som är viktiga för hjärnans funktion, och galaktocerebrocidas
är ett av dem. När sammansatta (komplexa) fettprodukter inte kan brytas ner
normalt på grund av enzymbristen ansamlas de vid Krabbes sjukdom i stora
"globoida celler". Dessa kan ses i mikroskop
Ärftlighet
Krabbes sjukdom ärvs autosomalt recessivt. Vid
autosomalt recessiva sjukdomstillstånd är båda föräldrarna friska bärare av en
skadad (muterad) gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar finns 25
procents risk att barnet får sjukdomen. I 25 procent av fallen får barnet inte
sjukdomen och blir inte heller bärare av den skadade genen. I 50 procent av
fallen får barnet den skadade genen i enkel uppsättning och blir liksom
föräldrarna friskt men bärare av den skadade genen.
Symtom
Vid den infantila (klassiska) formen av Krabbes sjukdom visar sig symtomen
vanligen vid 3-6 månaders ålder. De första symtomen är ökande irritabilitet,
känslighet för beröring och skrikighet. Barnen rycker till vid beröring
(startle response) och kan börja skrika. Denna känslighet för beröring, som
många av barnen har, gör det svårt att byta på dem, bada och bära dem.
Efterhand tillkommer en ökande stelhet i kroppen och all utveckling stannar
av. Efter några få månader har barnen ryckningar i kropp, armar och ben
(myoklonus) och har snabbt förlorat motoriska och psykiska funktioner. Under
den sista sjukdomstiden är de flesta av barnen stelnade i ett bakåtböjt
kroppsläge utan möjlighet att vrida på kroppen. De kan inte se, höra, tala,
tugga eller svälja. De flesta av barnen med den klassiska formen av Krabbes
sjukdom lever vanligtvis inte längre än till cirka 2-3 års ålder och
dödsorsaken är oftast en infektion.
Den infantila (hypotona) formen är ovanligare än den klassiska formen. Symtomen visar sig något senare, mellan 6 månader och 3 års ålder. Barnen är slappa, "trasdocke-sladdriga", i kroppen. Symtomen är i övrigt desamma som vid den klassiska formen. Barn med denna form av sjukdomen kan leva många år, men har förlorat motoriska och psykiska funktioner och blir blinda.
Övriga varianter av Krabbes sjukdom, de som debuterar senare, är sällsynta i skandinaviska folkgrupper. En form uppträder i dag i Sverige inom invandrargrupper hos förskolebarn och skolbarn och symtomen börjar mellan 3 och 10 års ålder. En annan form debuterar tidigast vid 10 års ålder. Förloppet är mera utdraget och symtomen är mer varierande än vid den klassiska formen av sjukdomen. Hos vissa är synförlust det dominerande symtomet, hos andra förekommer halvsidesförlamnning eller symtom som liknar dem vid multipel skleros (MS). Barnen kan ibland leva med denna form av sjukdomen i många år. I medelåldern uppträder en form av sjukdomen med samma typ av symtom som finns vid sakta fortskridande perifer nervsjukdom. Hos alla sker med åren en tilltagande svår funktionsnedsättning, framför allt motorisk.
Diagnostik
Brist på GALC-enzymet påvisas genom blodprov. Den biokemiska analysen är
komplicerad och behöver göras på ett speciallaboratorium.
Olika undersökningar av perifera nerver visar avvikelser, men dessa avvikelser är inte specifika för sjukdomen och kan därför inte leda till en säker diagnos. Vid den klassiska infantila formen (som 95 procent av de barn som diagnostiserats i Sverige har) är sjukdomsutvecklingen så typisk och dramatisk att diagnosen oftast snabbt kan ställas med ledning av symtomen och bekräftas genom blodprov. Neuroradiologisk undersökning (datortomografi och/eller magnetkameraundersökning) som görs under narkos behöver då oftast inte göras, utan blir aktuell främst vid de ovanligare varianterna av sjukdomen.
Fosterdiagnostik är möjlig.
Behandling
För de infantila formerna av Krabbes sjukdom finns för närvarande ingen
behandling som botar sjukdomen eller hindrar dess fortskridande, men forskning
pågår. Behandlingen inriktas på god understödjande omvårdnad. Vissa symtom,
som plågsamma ryckningar, kan ibland lindras med mediciner. Transplantation
med blodstamceller (hematopoetisk stamcellstransplantation, vardagligt oftast
kallat "benmärgstransplantation") har i enstaka fall bland äldre barn
rapporterats haft viss uppstannande påverkan på sjukdomsförloppet, men har
inte visat sig ha någon effekt vid spädbarnsformen av sjukdomen. Genterapi är
fortfarande på forskningsstadiet.
Forskning och utveckling (FoU)
Krabbes sjukdom kartlades på 1960- och 70-talet i Sverige (Hagberg, Sourander,
Svennerholm, Vanier). I dag sker forskningen främst i USA